Sjukvården hittills

Jag sökte upp vårdcentralen och den läkare som diagnostiserat mig tidigare i april. Han remitterade mig till ny röntgen och skrev "helst inom två veckor" på röntgenremissen. 30/8 fick jag röntga mig... Blev remitterad till ortopeden för preopbesök 27/10 och 8/12 ska jag alltså opereras och då har jag ändå förtur. Jag tycker att det är alldeles för lång väntan. Vårdgarantin räknas från 27/10 så den uppfylls men det är bedrövligt att röntgen tex inte gör några planerade undersökningar under sommaren. Däremot måste jag säga att alla jag mött har varit trevliga, respektfulla och lyssnande. Fullblodsproffs hela vägen men de är ju för få. Inte för att jag har röstat på nåt "skattesänkarparti" förut men jag kommer definitivt inte att göra det i framtiden heller.

Operationsinfo

Igår pratade jag med mottagningssköterskan och fick veta att jag ska opereras efter lunch på tisdag. Sen får jag vara kvar på intensiven över natten. Jag får träffa min operatör innan och då tänker jag fråga om han tänker göra nåt åt mitt sneda bäcken eller om det blir en senare fråga. Jag fick mail av min kusin som är narkosläkare och fick veta att jag får morfinspinal, lokalbedövning i höftleden och lugnande i droppet. Idag blir det sista dagen på jobbet iaf det här året, kan inte säga att jag sörjer att missa personalfesten, jag får ju ett nytt ben istället...

Little Richard

En kompis länkade till en artikel om Little Richards höftoperation. Det slog mig att Little Richard, Nils Lofgren, Prince och jag kan bilda band där alla har artificiella höfter. Vi kan heta The Hipsters om vi spelar pop, På en höft skulle kunna passa ett proggband och vill vi spela metal är ju Titan givet =) Frågan är bara om Göran Persson ska få vara med?

Min kompis

Pratade just i telefon med min kompis som fick sin andra höft igår. Allt hade gått bra, hon kände sig väldigt nöjd och hade nästan inte ont alls. Hon berättade att hon fått morfinspinal den här gången vilket hon tyckte var ännu bättre än den variant hon fick förra gången. Det är nära nu för mig.

Det där med värktabletter

I våras fick jag en karta Diklofenak 50 mg av min morbror. Jag tog en och helt plötsligt lekte livet. Inga problem att spela, kratta, gå på stan. I nuläget gör ju varken de eller kombinationen med dubbla alvedon egentligen nån skillnad. Ibland har det hänt att jag tagit Paraflex också för musklernas skull. Jag har fått smärtstillande injektioner och TENS, ingenting hjälper. Det enda som lindrar ett uns i nuläget är det träningsprogram jag kör varje dag. Tar typ 20 min och ger smärtlindring i 15-30 minuter.
På apoteket finns ett recept med Tramadol men jag tänker inte hämta ut det, är ruskigt rädd för sånt. Nu är det ju iaf bara 6 dagar kvar...På lördag gör jag sista spelningen på det här sura benet. På trettondagsafton står jag på mitt titanben på scen, hoppas jag.

Sista lektionen

..har jag haft idag. Nu blir det ingen undervisning förrän 2010 nån gång. Jag har jobbat 50% sen 1/10 och det har varit mer än nog faktiskt. Jag var på bäckenröntgen idag också, då fick jag ha en stålkula mellan benen =).

Min historia

Jag började känna av höften på allvar för omkring 5 år sedan. röntgades och diagnostiserades. Senaste halvåret/året har det blivit sämre oerhört fort. Tar mig inte runt på stan. Jag har förstås ont i höften men den andra höften, knät, ryggen och nacken har också tagit mycket stryk. Mitt surben är längre än det friska, eller egentligen inte för jag har tydligen tippat mitt bäcken under resan. Idag ska jag på röntgen inför tisdag. Nu börjar det pirra ordentligt i magen. Idag opereras min kompis sin högra höft. Jag håller tummarna för henne.