tisdag 2 mars 2010

12 veckor

Snön fortsätter att ösa ner, tar det aldrig slut ? Att promenera utomhus är inte att tänka på här hos mig. Att ta sig till brevlådan eller bilen är ett tillräckligt stort äventyr för en höftledsopererad! Idag har jag blivit kallad till återbesök hos en sjukgymnast på ortopeden. Den 25/3 ska jag dit. Längtar och bävar efter att få höra hennes dom om mitt ben och bäcken. Hade lite ont i opbenet igår men på det hela taget är det mer framåt än bakåt. Har mindre ont i hela kroppen nu än för några veckor sedan. Det går lite lättare på morgnarna. Jag gör "nya" saker hela tiden. Idag tankade jag tex. Det har jag nog inte gjort sedan okt, nov nån gång. En liten skitsak, javisst, men otroligt tillfredsställande att bli mer och mer självständig.

5 kommentarer:

  1. Här i Götet har snön tagit ett uppehåll vad det ser ut åtminstone denna veckan. Solen skiner från en molnfri himmel just nu och igår gick jag med gåstavar runt en mosse, cirka 900 meter (på tal om att göra något nytt)och satt på en bänk i solen (och solen värmde). Jag provkörde bilen i måndags - det gick bra - jag får köra först imorgon egentligen (8 veckor). Fortfarande inga värktabletter. Sömnen så där, snurrar fortfarande som en kardan, kan ligga på op-sidan cirka 10-20 minuter. Har börjat ta på strumpan på op-benet - svårt men det går. Tränar trappgång - svårt - det går så där. /monika

    SvaraRadera
  2. Härligt Monica. Min fasta övertygelse är att hela tiden komma ihåg att inte vara kvar i nåt som varat så länge. Idag tänkte jag be maken bära undan en gammal och tung stekpanna till källaren men kom på mig.Jag kan ju göra det själv! Smärtminne och muskelminne men även vanor är till för att brytas för oss nu.

    SvaraRadera
  3. hej igen! här i sthlm snöar det och är så himla kallt, efter mina år med höftont så är jag övertygad om att värmen gör gott, så våren får gärna komma snart! igår svängde jag runt på universitetet och hade ofantligt kul - idag känner jag mig stel och lite ont men inte farligare än så :) på tisdag ska jag på återbesök, då får vi se vad farbror doktorn säger om dansa m.m...

    och så vill jag bara säga tack till er som läser/skriver, det har gett/ger mig så otroligt mkt och jag hoppas vi fortsätter följa varandras "resor".
    kram/22åringen även kallad hanna :)

    SvaraRadera
  4. Tack själv, Hanna - jag håller med om att det är ett stort stöd att ha er (bloggare)!
    Jag undrar nu om det bara är jag som har ont i knät vid trappgång? Jag tänker mig ut utan krycka och köra bilen till biltvätten - jag skall inte tvätta själv (!). Sedan tänkte jag försöka handla några småsaker, också utan krycka - önska mig lycka till. Solen skiner. /monika

    SvaraRadera