Idag är jag oerhört nöjd! Av tre direkta anledningar:
1. Jag spelade igår utan att ha nån barstol på scenen. Vi spelade två set och det andra var mer än en timme långt. Jag stod hela tiden =) OK jag dansade väl inte omkring direkt men jag stod iaf. Senast jag gjorde det var i våras nån gång.
2. Enligt maken som var vaken sov jag minst 1/2 timme på sidan inatt. Det är första gången!
3. I morse tog jag på mig sockan utan pådragare. Satt på sängen, fällde ut knät och tog utan smärta på mig strumpan.
Sedan jag skrev senast har jag haft någon dag med ont i ryggen och bäckenet men samtidigt flyttar jag fram gränsen för vad jag tål. Jag tycker att det i någon vecka har verkat som om 90 gradersrestriktionen inte längre har nån betydelse. Jag tror att jag skulle kunna böja mer men jag ska såklart inte göra det innan 8/3.
Under veckan som gått har jag också kört till Luleå fram och tillbaka tre gånger (5,5 mil enkel väg). Det har också funkat skitbra.
När jag sitter kan jag hålla benet ovanför fotpallen typ 13 sekunder nu. Det låter kanske lite men för mig som inte ens kunde få upp benet på den pallen för 10 veckor sedan är det fantastiskt.
Jag har reflekterat över hur olika upplevelser och problem jag och mina höftkompisar har efter operationen. Nån går utan kryckor direkt, nån har kvar en efter 10 veckor.
Nån lyfter benet i liggande efter 1-2 veckor, nån knappt efter 11. Nån sover på sidan efter 1 vecka, nån efter 11. Nån behöver värktabletter länge, nån knappt alls osv...
Nu hoppas jag på att benet ska bli lite "lättare" här framöver, att det ska kännas naturligt att ligga på sidan samt att bäckenet ska fortsätta att komma i läge utan att jag får ryggskott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det här behövde jag höra - vad jag blev glad för din skull och också för min. Vad kul det verkar bli om cirka 4 veckor - jag tycker ändå att jag följer dig ganska bra trots att jag hade mina värktabletter längre. Just nu är det mest ljumsken och baksidan ryggslut hö sida som påminner mig om att jag inte kan röra mig precis som jag önskar. Funderar över olika försök till lösningar på detta - stretcha mer men var hittar man ljumskmuskeln - inte sitta still för länge - det blir ändå bättre när man rör på sig - men samtidigt orkar man ju inte vara i rörelse hela tiden. Tabletter fortfarande i sista hand och helst inte!!! Jag blir fortfarande stel när jag reser mig när jag suttit en stund och det tar ett antal steg innan jag går skapligt. Trappor skall också tränas. Du gör mig så glad idag med att du mår så bra - det kommer jag att ta med mig i tankarna idag. /monika
SvaraRaderaPerfekt Anna! Det är i dagarna tre månader sedan min andra höftop. och nu plockar jag ledigt upp saker från golvet, tar på strumpor, knyter skor, kan t.o.m. sitta skräddare avslappnat i soffan. Allt känns otroligt bra. 90' gränsen överskrider jag nog ganska ofta men det känns inte obehagligt på något sätt. Enda gången jag känt obehag nu sista månaden är när jag tappat något på golvet och sittande sträckt mig ner så rörelsen blir lätt inåtrotation + mer än 90'. Den rörelsen ska man nog se upp för. Jag är naturligtvis fortfarande rädd för att ramla men inte lika skräckslagen som i början. /Åsa,tvåhöftaren
SvaraRaderaUrsäkta Åsa - och hej - sitter du skräddare? Är det alltså OK att böja höften i utåtläge om man vill och kan efter kanske tre månader? Det var ju det som blev början till hela eländet med höften att man inte kunde böja det utåt vid t ex stretchning. Korsa benen när man sitter skall man ju "aldrig mer få göra". Har du upplevt dina båda höftoperationer som lika i rehabhänseende eller är du "mera van" den här gången? /monika
SvaraRaderaHej Monika! Att böja höften i utåtläge kan du helt säkert göra om du har ett bakre snitt. Vid
SvaraRaderafrämre snitt ska man undvika det. Att korsa benen ska man nog undvika. För mig räcker det som sagt att jag lätt inåtroterar benet och samtidigt böjer mig fram för att det ska kännas obehagligt.
Om jag jämför mina båda op. så har rehaben efter den andra varit betydligt "lättare" än den första. Säkert mycket beroende på att jag hela tiden varit inställd på att gå igenom två op. på kort tid (2 mån mellan)och att jag efter den andra känt "nu är det över" och "nu är det bara att se framåt". Däremot har den psykiska resan varit ungefär densamma efter båda./Åsa
Hej Åsa! Nu kom ett helt nytt begrepp till i min värld - bakre och främre snitt - vad säger du om mitt på utsidan låret? Två månader (alltså 8 veckor där jag är på torsdag) - det var tufft. Det känns som oöverstigligt att jag skulle åka in och göra om detta igen nu - minnet för natten efter operationen är fortfarande för starkt. Hur gammal är du (om jag får vara så näsvis och fråga)? /monika
SvaraRaderaHej Monika! Jag är 42 år och har haft reumatoid artrit (ledgångsreumatism) sedan -94. Har ledinflammationer till och från i de flesta leder men håller det i schack rätt bra med medicinering och kortisoninjektioner direkt i led. Höftlederna däremot har jag aldrig haft direkta besvär av förrän i april-99. Röntgen visade att båda lederna var totalförstörda och min ortoped ville operera akut. Total chock. Att det var så illa hade jag inte trott även om jag då började känna viss smärta. Kände mig lätt dum i huvudet. Sedan lät jag ju som en tröskmaskin då jag rörde mig. Ben nötte mot ben.Jag borde ha anat något. Så du förstår att jag hade liksom inget val. Det var bara att förbereda sig för två op. under kort tid. När jag nu 6 mån efter tänker tillbaka så visst tusan var det en jobbig tid. Men resultatet har blivit så otroligt bra så det överskuggar allt det jobbiga. Det mest fantastiska är att det hela tiden blir bättre, kanske inte dag för dag som i början, utan mer att jag kan se tillbaka t.ex. 2mån-känslan var ju bra men tre-mån känslan är så otroligt mycket bättre. Jag undrar hur länge den känslan ska sitta kvar. Hoppas länge.
SvaraRaderaMina snitt löper från övre "rumpmitt" neråt utåt i ca 15 rep. 13 cm. Större delen av ärret ligger nog på utsidan men det kallas för bakre snitt. Främre snitt har jag ingen aning om hur det sitter. Det var min sjukgymnast ort.avd. som sa att utåtrotation är ingen fara vid bakre snitt, bara vid främre.
Jag vet ju inte så mycket om din bakgrund men för mig har det varit väldigt mycket upp och ner. Så se framåt, det blir bättre och bättre och tillsist så kommer man nog att "glömma bort" att man är opererad. Jag känner att jag är lite på väg mot den känslan. Så håll ut!/Åsa
hej höftvänner! det är skönt att läsa hur ni andra har det/kunna dela upplevelserna med varandra. igår var jag och gymmade, cykel, crosstrainer och tre olika sorters benpress, idag känner jag att jag lever om man säger så! hur ofta gör/gjorde ni er sjukgymnastik? för mig har det nu gått 7 veckor och sakta sakta känner jag att livet är på väg tillbaka och jag hoppas att jag med tiden "glömmer" den här jobbiga perioden. på torsdag gör jag efter 4 månader hemma come back på skolfest på universitetet - håll era tummar för att det går bra :) nu fortsätter vi kämpa med våra stålhöfter! kram/22åringen
SvaraRaderaÅsa-du är ju helt fenomenal, du har bara glömt att berätta att du var ute och skottade snö för typ tre veckor sedan=) För er andra kan jag berätta att Åsa och jag bor två hus ifrån varandra och Åsa har varit en källa till information för mig eftersom hon var "först ut" av oss. Jag gör mindre och mindre av sjukgymnastiken nu i takt med att jag rör mig mer och mer hemma, på jobbet, i affärer etc.
SvaraRaderaJag ser att jag skrev fel i ett av inläggen, april-09 började mina bekymmer med höftlederna.
SvaraRaderaJag tränar bara hemmavid, promenerar, motionscyklar. Jag använder pilatesboll rätt mycket både till benböj mot vägg och övningar på golvet. Ger riktigt bra träning.
Anna- det var mycket lätt snö den dagen...
22-åringen- ha så kul på festen,det kommer att gå jättebra!
Kramar Åsa
Hej. börjat läsa era erfarenheter efter höftop,
SvaraRaderaså skönt att läsa att det är ungefär lika upplevelser. I dag 8 veck sedan min höftop.Använder en krycka inne -två utomhus mest för osäkerheten ( halka )går mest utan inomhus men haltar så mycket att det blir felbelasning. Man lever som i en bubbla med ordet sjukgymnastik ,gjort rätt - tillräckligt många ggr...Känner igen frågorna, hur går det??? Svar : det går framåt..vill ju ej klaga!!!! Lycka till med era nya höfter..