Under förra veckan ökade jag på cyklingen tills jag var uppe i 2x20 minuter sen under helgen var det både fester, konserter och shopping vilket totalt knäckte mig. Tränade sen ingenting på lördagen och bara lite på söndagen och nu känns det bättre igen. I söndags trodde jag att jag skulle få ryggskott och fick lov att äta Paraflex.
Idag har jag varit hos en sjukgymnast med specialisering inom OMT (ortopedisk manuell terapi). Jag bokade besöket för att få veta om jag är på rätt väg, om jag ska lägga till eller dra ifrån nån övning. Hon verkade väldigt kunnig och jag beskrev hur jag slängt ut benet under artrostiden och hur jag sen försökt få ihop benen, gå rakt osv. Hon sa att jag gjorde helt rätt men att mitt lårben i dagsläget ser ut att vara några mm längre. Det är möjligt att det trycks ihop under läkningstiden. Hon sa att jag inte hade några låsningar i bäckenet men att jag som överrörlig ska träna de djupa magmusklerna extra mycket för att på så vis komma åt de små musklerna i ländryggen. Ryggups ska jag inte göra eftersom de mest tränar ytmuskulaturen och då kan verkan bli den motsatta. Hon tyckte vidare att jag ska ta bort mitt 5 mm inlägg i vänster sko. Hon tyckte inte att vi skulle göra något manipulativt med bäckenet i dagsläget iaf.
Jag beskrev också hur jag innan operationen haft ont i knät och att benet varit vinklat utåt i knäleden. Det har ju blivit nästan helt bra men knät är fortfarande lite svullet. Hon sa då att svullnad kan ligga kvar länge.
Hon ägnade en timme åt mig och jag känner mig väldigt nöjd med att ha träffat henne. Nu blir det mer magövningar och fortsatt cykling.
På måndag ska jag alltså börja jobba 50%. Det känns faktiskt både kul och läskigt.
Här hemma tar jag numera trapporna "som vanligt" i både uppåt och nedåtgående. Jag får på mig jeansen utan griptång men lyfta benet i liggande går fortfarande skitkasst =(
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det händer nog en del med benet tiden efter operationen. Jag vet inte hur mycket som är verkligt, och hur mycket som bara är en känsla eller upplevelse, men direkt efter operationen kändes mitt ben 5 cm längre, eller kanske ännu mer. Benet hade också blivit kobent och foten pekade inåt. Nu 7 veckor efter operationen pekar foten precis rakt fram som den ska, kobentheten är nästan borta och hur långt det är? Det vet jag faktiskt inte. Kanske lite, lite längre än det andra. Vi får se om jag någon gång får mäta det.
SvaraRaderaHur känns det för dig inför jobbet då?
SvaraRaderaFör övrigt har jag kört bil idag, det gick bra även om det kändes lite otäckt att vrida foten från gas till broms,
Jag har blandade känslor inför att börja jobba igen. Jag vill börja jobba, för att komma tillbaka i ett sammanhang igen. Men jag känner en viss oro också. Jag tycker inte riktigt att jag har huvudet med mig ännu. Men jag tror att det kommer att lösa sig när jag väl är på plats. Sen är jag lite osäker på hur jag kommer att orka hålla mig upprätt så länge. Här hemma går jag ju och lägger mig och vilar med jämna mellanrum. Men jag börjar ju på 50% så det borde ju gå bra.
SvaraRadera