De sex dagarna sedan mitt förra inlägg har stadigt gått uppåt. Jag går för det mesta utan kryckor inne även på morgonen. Jag har promenerat vissa dagar men vädret har inte varit särskilt promenadvänligt, antingen -20 eller snöfall. På nyårsaftonen förtog jag mig lite. Gick till ICA, stod i köket och lagade mat ganska länge, sen hade vi folk här hemma så jag satt i min stol i ca 10 timmar. Aj vad det kändes dagen efter. På nyårsdagen tillät jag mig att ta en komplett vilodag och det lönade sig.
Nu känns det bättre för varje dag. Blir rakare i bäckenet känns det som. Höftböjaren blir längre. Benet går lättare att manövrera överhuvudtaget.
Jag har inte berättat vad som hände med en av de två agraffer som distriktssköterskan tappade på golvet: En dag när jag slidade in benet i en byxa åkte den rakt in under nageln på en tå på surbenet. Vilken tur att min dotter var hemma, hade aldrig fått bort den med griptången.
Igår repade vi inför morgondagens gig. Det blev ett tretimmarsrep eftersom vi ska kompa en massa gäster. Kroppen höll! Hoppas den funkar imorgon också
Pillade bort alla tejpremsorna för att få tvätta ärret ordentligt i duschen. Det finns en liten, liten grej som det kommer pyttelite klar vätska ur. Tänker inte oroa mig för det.
Har också en oerhörd störtmens. Jag brukar alltid menstruera rikligt så gissa hur kombinationen med blodförtunnande sprutor verkar. Imorgon tar jag iaf sista sprutan och det ska bli skönt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Menar du att du kan gå "fint" helt utan kryckor? Det låter helt fantastiskt! =) Jag var hos sjukgymnasten igår och fick hjälp med vad jag ska tänka på när jag går, så nu går jag lite bättre MED kryckor, men utan någon krycka kan jag inte ta ett steg. Benet bär inte ännu. Men det märks att det går snabbt framåt nu, så jag hoppas att det snart blir bättre.
SvaraRaderaNja, jag går fint så länge jag är pigg. När jag tröttnar sjunker hållningen ihop och bäckenet tippar över. För mig gäller det att inte ta för långa steg och hålla upp överkroppen. Jag tycker ofta att det är svårare att gå med en krycka än det är att gå utan eller med två. För mig blir det lätt att jag då stödjer på kryckan för mycket och får ont i ryggen. Däremot bär benet hur bra som helst.
SvaraRadera