3 veckor

Igår när jag skulle hälsa på mamma tog jag på mig ett par jeans! Kändes helt fantastiskt även om de var snävare över höger ben.
Idag har jag först promenerat 2 kvarter tillsammans med tvåhöfterskompisen och sambon. Han skrattade åt oss när vi betraktade trottoarkanter som höga stup =)
Efter en liten vilostund åkte vi till stan för att köpa skor. I den tredje affären hittade jag ett bra par men när jag kom hem efter det var jag fullständigt slut. Hela kroppen skrek efter vila så det var bara att lyda. Blir nog så resten av kvällen känner jag.
Min mage är förresten helt blå av alla sprutor, märks tydligt att innehållet är just blodförtunnande.

2 veckor 4 dagar

Vaknade vid 8, kände knappt nåt kryckbehov när jag gick till toa. Gick tillbaka till sängen, gjorde övningarna, spelade mobil och kelade med katten. Steg upp vid 9. Kroppen kändes ganska bra.
Resten av familjen sov till 12.30. Efter det tog sambon och jag en likadan promenad som igår. Pratade med tvåhöfterskompisen på vägen, hon hade promenerat hela vägen till hockeyanläggningen. Imponerande.

Efter lite vila och dusch åkte vi iväg till mamma. Ytterligare promenad i sjukhuset. Mamma hade iaf tagit sig runt med rollator istället för gåbord idag.

På hemvägen handlade vi på Kvantum, mera promenera! När jag gick till bilen efteråt kände jag mig fullständigt färdig i både höfter och rygg. Var tvungen lägga mig när vi kom hem. Det blev lite för mycket idag helt enkelt.

Har inte varit på Kvantum sedan i början av november tror jag... =)

2 veckor 3 dagar

Juldagen, årets lugnaste dag. Vilket läge att vara en mönsterpatient! Steg upp vid 7.30, gick till toa-mindre morgonstel =) Lade mig igen och somnade om till 10.30. Körde programmet, har lagt till några egna övningar. Lyfter (eller försöker iaf) lyfta benet i liggande med svanken kvar i sängen. Får upp benet några mm typ. Jag kör också sida-till-sida övningen sittande i fåtölj med benet på fotpall. Eftersom möbeln är i skinn går det mycket bättre än i sängen.

Gick på lååååååååååångpromenad, ända bort till butiken här i bostadsområdet, kan kanske vara 250 m enkel väg. Det gick iaf bra, eftersom det snöat så otroligt mycket har jag inte promenerat sedan i söndags. Träffade 3 olika andra par på promenad så det tog ganska lång tid eftersom vi stannade och snackade.

Har bestämt mig för att prova träningscykeln inom några dagar. Måste bara få den till nåt rum här på övervåningen.

De senaste dagarna har ryggen protesterat mindre, verkar som att jag sakta men säkert hittar rätt.

Provade lägga mig i soffan igår-Yeah!! Lite råddigt att ta sig upp men det gick.

Trycket i ryggslutet känns fortfarande när jag sitter länge eller står men inte mer än förut.

2 veckor

Idag kom distriktssköterskan och tog agrafferna. Jag fick lägga mig i sängen, först på rygg och sedan lite på halvsida för de mest ryggnära stygnen-Har du tagit agraffer nån gång förut, frågade hon. Nä, sa jag. De brukar säga att det nyps berättade hon. Det gjorde det inte för mig. En enda kände jag av annars var det helt lugnt. Hon sa att ärret var helt perfekt, ingen infektion eller ens hudreaktion på metallen. Hon tejpade några tejpremsor tvärsöver det ca. 13 cm långa ärret.

Idag har ryggen varit mycket mjukare än igår, jag tog en Diklofenak mitt på dagen och det kanske var det som gjorde susen.

Tvåhöfterskompisen berättade att hon också känner tryck i ryggslutet eller rumptrakten, i hennes fall särskilt när hon reser sig från sittande. Den känslan hade iaf gått över i den första höften. Det känns förhoppningsfullt.

För övrigt är det besöksförbud på ortopeden där mamma ligger, misstänkt vinterkräksjuka...

1 vecka 6 dagar

De senaste dagarna har varit både bra och dåliga. Bra för att benet lär sig nya tricks hela tiden. Kommer upp i säng och på fotpall hyfsat problemfritt, tog pyttepromenader både lördag och söndag, övningarna går bättre och bättre med fler och fler upprepningar. Ofta lyckas jag hålla ihop benen också men det tröttar ryggen.

I morse ringde jag till distriktsköterskan för att få veta om jag skulle komma dit imorgon för stygnen men det slipper jag, hon gör hembesök. Gissa om jag ska prova ligga på sidan då ?

Ibland när jag suttit en längre stund känner jag ett sorts tryck inne i rumpan, får fråga om det imorgon.

Däremot har min mamma brutit lårbenshalsen och bilen har skurit och på torsdag är det julafton....

1 vecka 3 dagar

Morgonstel som vanligt men jag lade mig igen efter toabesök och kunde sedan stiga upp betydligt mjukare. Dagen har ägnats åt lite jobb sen har sambostackaren fått ränna runt och göra ärenden. När han till slut kom hem vid 18 fick han direkt rycka ut igen för att lämna igen förra helgens filmer.

Jag har varit lite snällare mot kroppen idag, tränat lite mindre, tryckt ihop benen lite mindre och det känns bra. Noterade iaf en förbättring idag också, i rörelsen lyfta benet i sidled ledas det lite, lite i höften och inte som förut (har haft den rörelsen i preopprogrammet också) i midjan enbart.

Att sitta framför TVn är fortfarande inte riktigt bekvämt i någon av mina stolar, kanske jag provar soffan imorgon...

1 vecka 2 dagar

En väldigt blandad dag idag. Vaknade strax före 7.00, låg kvar ett tag innan det var dags att gå på toa. Då var jag fortfarande väldigt styv och stel. Ropade åt dottern när jag gick förbi hennes rum, hon tog sig upp =) Lade mig igen och försökte stretcha och göra de liggande övningarna, när jag steg upp nästa gång kändes kroppen mycket bättre. Fortsatte med de upprätta övningarna, drack kaffe, glodde lite på TV (är det alltid Bonde söker fru)och jobbade med sambon inför vårterminen. Kände mig stark och duktig, fick upp benet både på fotpallen och i sängen.

Vår vän rörmokaren kom förbi med luftskruvar, det är kallt nu! Han har opererat axeln och är sjukskriven. Så sjukt att vi börjar vara i den åldern att det är nåt fel på alla, är det inte leder så är det blodtryck eller nåt annat. Är inte vi typ 22?

Sambon drog till jobbet och jag tog en lur, den blev bara 30 minuter men skön. Sträckte och tränade och steg sen upp och gjorde resten av övningarna. Ringde till naprapaten som tyckte att jag skulle följa höftrehaben och komma till honom i februari. Det låter väl bra.

Familjen kom hem och när jag skulle gå och duscha måste jag ha gjort nåt överilat för det knäckte till både i höften och i knät. Sen gjorde det riktigt ont att stödja på knät. Jag blev riktigt rädd och lade mig en stund istället för att duscha. När jag till slut gjorde det kände jag mig ganska ynklig. Usch vilken känslomässig ber-och-dalbana det är just nu.

Nu ikväll känns det lite bättre men jag har tagit ledigt från kompensera-bäckenet-rörelserna för idag.